VÄLKOMMEN TILL HEDA HEMBYGDSFÖRENINGS HEMSIDA

Kända personer

Ragnar Ekström var lärare och  författare. Han föddes den 4 juli 1909 på Gryt, Floda i Söder- manland. Han dog den 22 januari 1995 på Lövåsens sjukhem i Katrineholm. Lärarexamen 1938, tjänst i Ljusdal, Hudiksvall, Horn, Gammalkil, Arboga och Ekerö. Redan på 30-talet skrev han dikter för Katrineholms-Kuriren, var i ca 20 år dagsverspoet i Östgöra Correspondenten under signaturen "Ragnar". Hans fru Inga gjorde illustrationer till dikterna. Han debuterade som lyriker hos Bonniers 1946. Över 100 av hans dikter har tonsatts, under de sista åren i livet hyllades han vid flera musik- och poesiträffar. Skrev även bygdeberättelser under pseudonymen "Erik i Gryt". Under 1970-talet bodde han på somrarna i huset Nyborg i Kolstad i Heda socken.

Johan Hedenborg var läkare och resande, född den 21 okt. 1787 i Heda socken, Östergötlands län, död den 21 aug. 1865 i Florens, blev student i Uppsala 1811, underläkare vid garnisonssjukhuset 1817 och med. doktor 1822. 1825 begav han sig till Konstantinopel, som läkare vid svenska legationen, och delade där sin tid mellan medicinsk praktik och studium af naturalhistoria, antikviteter och orientaliska språk. Redan 1827 översände han till Vetenskapsakademin en samling naturalier. 1830--32 besökte han Egypten, Cypern, Mindre Asien, Syrien och Palestina, överallt samlande naturalster. Hans mycket rikhaltiga samlingar af allehanda naturalier, orientaliska manuskript och böcker, romerska, grekiska och egyptiska antikviteter m. m. inlöstes 1833 av svenska staten för 9,000 rdr. Efter några månaders hemma begav sig H. åter till Orienten och anlände i febr. 1833 till Alexandria. Därifrån gjorde han nya utflykter i vetenskapligt syfte till stränderna af Röda havet, Petreiska Arabien (norra delen af Sinaihalvön med angränsande del av nordvästra Arabien, är uppkallat efter staden Petra). och Sinai samt sände 1834 hem 1,400 olika djurarter, vilka inlöstes för 4,500 rdr.

Samma år begav sig han till det inre Afrika, till Nubien, Dongola (stad och provins i norra Nubien), Kordofan (en provins i centrala Sudan), Sennar (en stat i norra Sudan mellan Etiopien och Darfur) och Sudan samt genomreste öknen Bajuda (norr om Khartoum i Sudan) och framkom till Gerribergen vid Nilen samt, efter tre månaders resa, till Khartoum, vid Blå och Vita Nilens förening. Efter åtskilliga hinder kom han slutligen till Fungibergen, vilka satte en gräns för hans resa. Utmattad af sjukdom och mödor, återkom han till Egypten i början av 1836, förande med sig rika naturhistoriska samlingar. För dessa bjöds honom i Rom 44,000 franc, men han föredrog att sända dem till riksmuseet i Stockholm. Sina samlingar av etnografiska föremål bestämde han skulle lämnas till Uppsala universitet. Kort därefter (1837) utnämndes han till sekreterare vid svenska och norska generalkonsulatet i Alexandria och bosatte sig några år senare på Rhodos, där han ägnade all sin tid åt studier över grekiska antikviteter och Johannitriddarna. Dessutom samlade han material till en historia över Rhodos, skrev en avhandling över öns tertiära bildningar, samlade växter och insekter för riksmuseum o. s. v. 1851 besökte H. Stockholm med anledning av naturforskarmötet, men återvände samma år till Rhodos. Vid den stora jordbävningen där den 12 okt. 1856 ödelades hans hem. 1857 flyttade han till Kairo, men beslöt på grund av dess osunda klimat att återvända till Rhodos. På färden dit sprang fartyget läck, och turkarna började plundra och mörda. Med knapp nöd räddades han med sin familj, men allt vad de ägde gick förlorat. Rikets ständer beviljade honom ett anslag af 4,000 rdr, och även en insamling föranstaltades till hans förmån. 1861 utnämndes han till svensk och norsk vice konsul på Rhodos, och 1863 flyttade han till Florens. Han blev 1833 ledamot av Vetenskapsakademin  och fick 1834 professors titel.

Av hans arbeten må nämnas "Turkiska nationens seder, bruk och klädedräkter" (1839--42) samt "Resa i Egypten och det inre Afrika åren 1834 och 1835", del I (1843). Hans historia över Rhodos är färdig i manuskript. (Ref: Nordisk Familjebok, Uggleupplagan)..

Samuel Hedborn föddes den 14 oktober 1783 i ett soldattorp vid Kålstad i Heda. Han var son till livgrenadjären Jöns Kolberg och dennes hustru Ingeborg Johansdotter. Han hade en bror, Johannes och en syster, Brita Stina. Båda syskonen avled i ganska unga år. Modern som var bonddotter från Askeryd i Småland tros ha haft störst betydelse för sonens senare utveckling och torde ha liknat honom till sättet.  Sina första studier fick Samuel Hedborn under sockenskräddarens ledning och då han var en mycket läraktig elev fick han snart hjälpa till med undervisningen av de yngre eleverna.

Se vidare på Kulturarv Östergötland, klicka på "Persongalleri". Gå vidare till Levnadsöden 2007 och klicka på namnet.

Mest känd är han väl för följande vaggvisa, vilken är tonsatt av Alice Tegnér.

Ute blåser sommarvind. (Vaggvisa)

Ute blåser sommarvind,

göken gal i högan lind.

Mor hon går på grönan äng,

bäddar barnet blomstersäng,

strör långa rader

utav ros och blader.

Ängen står så gul och grön,

solen stänker guld i sjön,

bäcken rinner tyst och sval

mellan viden, asp och al.

Bror bygger dammar

åt sin såg och hammar.

Syster sopar stugan ren,

sätter löv i taket sen.

Uppå golvet skall hon så

liljor och konvaljer små,

rosor så rara:

där skall barnet vara.

Skeppet gungar lätt på våg

med sitt segel, mast och tåg,

gångar sig åt främmand´ land

hämtar barnet pärleband,

kjortel av siden,

skor med granna smiden.

Lilla gula gåsen ung,

len liksom en silkespung,

ror med moder sin i säv,

pillar vingen med sin näv.

Vallherden vilar

vid sitt horn och pilar.

Lindorm solar sig på sten,

som ett sammet vit och len

vill i barnets vagga gå,

men det skall han aldrig få

han skall bli bunden,

uti gröna lunden.

Trollet sitter vid sin vägg,

kammar ut sitt silverskägg,

sjunger vid den gråa häll:

"Liten kind, kom hit i kväll!

Dig vill jag lova

under guldås sova."

Far han gjordar om sitt liv

sitt bälte och sin blanka kniv,

tar järnsporrar på sin sko,

rider över berg och mo,

trollet att förstöra,

som vill barnet röra.

Snart är liten kind en man;

gångarn grå då sadlar han,

tager brynja, svärd och spjut,

och i kamp han rider ut,

spänner sitt bälte,

strider som en hjälte.

För en flicka sjunges sista versen så:

Liten fager jungfru opp

växer fort som rosens knopp;

virkar sen åt ungersven

kappan blå och får igen

fästring och spänne

och guldspann på änne.

David Hedegård var teologie doktor, vilket han blev 1951 vid Lunds universitet. Han föddes den 29 november 1891 i Rök och dog den 3 oktober 1971 i Uppsala. Han ligger begravd på Heda kyrkogård. Föräldrar var Frans Oskar Carlsson och Emma Lovisa Åberg. De flyttade 1894 till Isberga Södergård. David var äldst av en syskonskara på sju, fem pojkar och två flickor. Han växte upp i Isberga tills han 1910 började studera.

Bland hans mest kända arbeten märks Biblisk Uppslagsbok (1:a uppl. 1939), bibelöversättningen Nya testamentet på vår tids språk (1:a uppl. 1964), läroböcker i kristendom för enhetsskolan samt böcker i ekumeniska frågor.

Han var gift tre gånger.

    1917 med Augusta Eriksson född Fredriksson 1866-09-06 i Kärnbo församling, i Södermanland, död 1947 i Kortebo, Sofia församling, Jönköpings län.

    1948 med Hilma Petersson, född Strand 1889-04-22 i Tuna, Heda församling,  död 1960-10-13 i Mjölby.

    1964 med Brita Karlsson född 1916-07-29 i Mariefred, död 1997-09-27 i Mariefred.

Han bildade tillsammans med domprosten Gustaf Adolf Danell Stiftelsen Biblicum 1968.

David Hedegårds efterlämnade dokumentation finns i Landsarkivet i Lund.